Kent Andersson

Dikten har fyra strofer. Hela dikten har en sorts rytm. I de två första stroferna förekommer inga rim även om känslan av att det rimmar finns där. I de två sista stroferna däremot finns det rim, då det t.ex. rimmas på vinge – finge och sång – gång. I första och andra strofen börjar första meningen med samma bokstav, även i sista strofen. Det ger en sorts rytm till dikten, vilket också kan ge känslan av att dikten rimmar.

 

”Vi går alla omkring med en vinge”, så lyder den första meningen i första och sista strofen, en upprepning som knyter ihop början och slut.

 

Det förekommer varken några besjälningar, sinnesanalogier, inga bildspråk eller liknelser i dikten, men däremot en hel del metaforer. De två första raderna ”Vi alla går omkring med en vinge som vi inte kan flyga med” är en metafor. Och jag skulle då vilja säga att hela dikten bygger på metaforer som går in i varandra. Metaforen ”Vi går alla omkring med en vinge” återkommer och hela dikten bygger just på denna metafor. Dikten cirkulerar hela tiden runt denna vinge.

 

Berättarperspektivet är ett allvetande utomstående tredjepersonsperspektiv som beskriver ett synsätt på vår verklighet. Temat i dikten tas fram genom en konsekvent användning av bildspråk och en negativ syn av verkligheten. Med ett inte allt för avancerat språk kan läsaren tolka innehållet utifrån sina egna språkliga associationer. Handlingen är uppbyggd med rak kronologi. Det finns det en viss nedgång i texten – från en stark början till ett lugnare avslut med en gnutta hopp i sig. Titeln har en tydlig koppling till texten pågrund av att diktens huvud objekt är vingar.